Torsby kommun
Torsby kommun

Enhet

  • Kommunkansliet
  • Telefon: +4656016000
  • E-post: torsby.kommun@torsby.se
  • Postadress:
  • Torsby kommun
  • 1. Kommunkansliet
  • 685 80 Torsby
  • Besöksadress: Nya Torget 8, Torsby

Person

  • Christina Lech
  • Säkerhetssamordnare
  • Tfn: +4656016088
  • Mobil: +46732755776
  • E-post: christina.lech@torsby.se
  • Besöksadress: Nya Torget 8, Torsby


När du kontaktar kommunen via brev eller e-post, kommer vi att behandla dina personuppgifter enligt dataskyddsförordningen

Kris och beredskap

En kris uppstår ofta oväntat och utan förvarning, det är därför viktigt att vara förberedd. Krisberedskap handlar alltså om att förbereda sig på att hantera det oväntade.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för krisberedskapen. Vi har också ett eget personligt ansvar för vår egen och våra näras säkerhet.

Samhället ska se till att bland annat vattenförsörjning, el- och telekommunikationer, transporter och sjukvård fungerar. Du som enskild ska göra vad du kan för att skydda dig och dina närmaste mot olyckor och större händelser. På MSB:s webbplats kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig.

Kris och extraordinär händelse

När vi arbetar med samhällets krisberedskap så använder vi orden kris och extraordinär händelse.

En kris kan besrkivas som ett tillstånd i samhället där någonting har hänt och konsekvenserna av händelsen är så svåra att de vanliga resurserna inte räcker till för att hantera den. Krisen är oväntad och drabbar många och exempel på det kan vara elavbrott, förorenat dricksvatten eller en skogsbrand.

En extraordinär händelse är något som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning, eller risk för allvarlig störning, i viktiga samhällsfunktioner. Det finns en lag som reglerar samhällets arbete med att förebygga och hantera extraordinära händelser; lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vad som definieras som extraordinär händelse är beroende av vad som hänt, på hur många människor som drabbas och vilka funktioner i samhället som blir lidande. Extrem väderlek kan vara ett exempel på extraordinär händelse. Du kan läsa mer om hur vi hanterar kriser i Sverige på MSB.s webbplats www.krisinformation.se.

Vi är sårbara

De flesta av oss lever ett bekvämt liv och tar tillgången på värme och elektricitet, rent dricksvatten i kranen, mat i affären och fungerande transporter för given. Men det allt större beroendet av teknik och infrastruktur gör oss också mer sårbara för olika störningar.

Det behövs inte mer än ett längre strömavbrott för att allt det vi uppfattar som självklart ska upphöra att fungera – lampor, datorer, kylskåp, toaletter, uppvärmning, vattenförsörjning och bankomater. Om vi har tänkt igenom vad som vi tror kan hända, och förberett oss utifrån det, så kommer vi att klara oss bättre när det inträffar något som vänder vardagen upp och ner.

Samhället har ett stort ansvar för att både förebygga och hantera kriser och arbetet är ständigt pågående. Varje individ har ett personligt ansvar för sin egen och sina näras säkerhet. Var den enskildes ansvar börjar och slutar och samhällets ansvar tar vid finns inte reglerat så att det i alla lägen går att veta exakt hur ansvaret ser ut. Krisens art spelar stor roll för vem det drabbar i första skedet och vem som ansvarar för att hantera den. Ett IT-problem hos kommunen blir inte lika märkbart för privatpersoner som en översvämning eller en skogsbrand, men det måste likväl hanteras för att krisen inte sprida sig vidare och drabba fler i nästa skede.

Krishanteringssystemets grundprinciper

Det svenska krishanteringssystemet bygger främst på tre principer:

  • ansvarsprincipen som innebär att den som ansvarar för en verskamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under en kris,
  • likhetsprincipen som innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överenstämma under en kris med hur det ser ut under normala förhållanden och
  • närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras där de inträffar och av närmast berörda.

Det här innebär förenklat att om en aktör sköter en verksamhet i fredstid, exempelvis Försäkringskassan som betalar ut vissa bidrag, så gör de det även om det blir kris eller krig. Kommunen som sköter skolan och dricksvattnet ska fortsätta med det under kris eller krig. Och du som medborgare har ansvar att så länge som det är möjligt försöka klara dig själv utan hjälp från kommunen eller staten. Vid kris eller krig kommer resurserna att vara ansträngda och alla aktörer måste kunna koncentrera sina resurser där de gör mest nytta, det innebär i princip att de ska fortsätta driva de verksamheter de driver under normala förhållanden.

Beredskap

Alla offentliga verksamheter ska arbeta med beredskap. Arbetet ska leda till att vi är bättre rustade att möta kriser och extraordinära händelser. Om kommunen i förväg har funderat på vad som ska ske här i vårt område, och sedan skapat en planering för hur vi ska hantera det, så är vi bättre förberedda.

Det samma gäller medborgarna. Om vi alla lägger ner lite tid för att ta reda på vad som kan hända oss där vi bor så har vi redan kommit en bit på väg. Det kan handla om risk för översvämning eller för att den egna brunnen ska torka, risk för att stå utan värmekällor om strömmen går och risk för att vara utan mat om affären stänger. Genom att tänka igenom det här kan vi försöka förbereda oss. I de här fallen ovan kanske det handlar om att säkra källaren så att vi inte har viktiga saker som kan bli förstörda om vattnet kommer in, att ha vattendunkar till hands om brunnen sinar, att ha en annat värmekälla än el och att ha ett litet förråd med mat hemma.

Innehållsansvarig: Kicki Lech
Senast genomgången:
Senast uppdaterad:

Till toppen