Skadedjur och ohyra

Smittspridning genom ohyra och skadedjur har tidigare haft stor betydelse för uppkomsten av epidemier. Förbättrad hygien och råttsäkring av byggnader har minskat skadedjurens betydelse som smittspridare avsevärt. 

Till ohyra räknas mjölbaggar, ängrar, myror, silverfiskar, getingar, flugor och kackerlackor mm. Exempel på skadedjur är bland annat möss, råttor, sorkar, lämlar, kråk- och måsfåglar och vissa duvarter. Om insekter räknas som ohyra avgörs inte av arten utan av mängden och platsen. Detsamma gäller för skadedjur.

Åtgärder

Det finns många sätt att bekämpa ohyra. En metod som är enkel och ingår i den dagliga rutinen är städningen. Genom att hålla rent i bostadsutrymmen och lagerlokaler och liknande undanröjs födo- och äggläggningsplatser för många insektsarter. Vid större angrepp av skadeinsekter eller skadedjur rekommenderas kontakt med saneringsföretag som anlitas av fastighetsägaren.

Skadedjur som till exempel råttor och möss undviks genom att fastigheten är råttsäkrad, så att gnagarna inte kommer in. Soptunnor ska vara hela och soprummen ska vara svåra att komma in i. Kompostering ska ske i sådana former att råttor och möss inte kan livnära sig på matrester som komposteras.

När det uppstår problem med skadedjur och ohyra

Tag i första hand kontakt med fastighetsägaren. Enligt miljöbalken och jordabalken är det nämligen fastighetsägarens ansvar att se till att sanera skadedjur och ohyra. Tänk på att hyresgästen själv också är skyldig att vidta åtgärder för att utrota ohyra och skadedjur i sin bostad.

Om du som hyresgäst inte får hjälp av fastighetsägaren kan du vända dig till miljö- och byggkontoret. Fastighetsägare kan ta kontakt med ett saneringsföretag för att få hjälp med att bli av med skadedjur eller ohyra.